IMG_8336

Modersmjölksersättningens historia

Strävan efter att hitta ett fullgott alternativ till modersmjölk har funnits i alla tider. Århundraden av utveckling och forskning ligger till grund för de trygga substitut som finns idag.

Dagens modersmjölksersättning har lång historia och många år av forskning och utveckling att tacka. Alternativ till amning tros ha funnits i alla tider, där man experimenterat med mjölk från djur som kor, getter och åsnor. I början av 1800-talet kom de första vetenskapliga rapporterna som visade på sämre förutsättningar för överlevnad hos barn som inte ammats, utan uteslutande fått till exempel komjölk. 1838 publicerade den tyske forskaren Johann Franz Simonn den första kemiska analysen av innehållet i modersmjölk jämfört med komjölk, vilken sedan låg till grund för forskningen på modersmjölksersättning de följande decennierna. Bland annat visade analysen att komjölk har ett betydligt högre proteininnehåll och lägre kolhydratinnehåll än modersmjölk, vilket ledde till förståelsen för att komjölk var svårare att smälta än modersmjölk. De första rekommendationerna blev att tillsätta vatten, socker och grädde till vanlig komjölk för att göra den mer lik modersmjölk.1

På 1860-talet utvecklade den tyske kemisten Justus von Leibig modersmjölksersättning i pulverform baserad på vetemjöl, komjölk, malt och kaliumvätekarbonat. Pulvret, som skulle blandas med upphettad komjölk, var den formula som dittills mest liknade modersmjölk, och blev den första modersmjölksersättningen att kommersialiseras. Formulan blev snart populär över Europa och några år senare fanns den även på den amerikanska marknaden. 1870 lanserade amerikanska Nestlé Infant Food den första modersmjölksersättningen som kunde blandas med vatten istället för mjölk – alltså den första helt kemiska produkten på marknaden.

Millenniet mellan 1870 och 1970 revolutionerade pastörisering och kondensering mjölkforskningen. Inom ersättning experimenterades det med tillsatsvitaminer, sockerarter och fettsyror för att finjustera och komma ännu närmre i likhet med modersmjölk. På 1970-talet i USA var användandet av modersmjölksersättning väl utbredd och snarare standard än undantag. Data visar att bara 25 % av nyblivna mammor ammade sina bebisar. En starkt bidragande faktor till de låga amningssiffrorna i USA den här tiden tros ha varit att sjukhusen tillhandahöll ersättning från födsel vilket fick mammor att tro på det som bästa praxis och ville således fortsätta med ersättning, som både var lättillgängligt och billigt. Amning rekommenderades inte heller på samma sätt som det görs idag.3

I modern tid har tillverkare fortsatt att utveckla och finjustera sina formulas i enlighet med den senaste forskningen. De största framstegen som har gjorts de senaste åren är inom näring till barn födda prematurt eller med väldigt låg födelsevikt, samt inom formulas för spädbarn med allergier eller andra besvär med att processa mjölk.4 En annan utveckling på området är det ramverk av lagar och regler som tillkommit för att säkerställa kvalitet och trygghet för konsumenter av modersmjölksersättning. Bland annat finns det reglerat inom EU hur sammansättningen av modersmjölk får se ut. I många länder finns det också reglerat i lag hur man får marknadsföra modersmjölksersättning, för att inte få det att verka som ett bättre alternativ än amning. Särskilt i utvecklingsländer, där tillgång till rent vatten inte är självklar, är det viktigt att ersättning inte idealiseras. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar amning av spädbarn i minst 6 månader och motsätter sig olämplig marknadsföring av ersättning då man menar att det generellt bidrar till lägre amningskvoter, och får mammor som kanske skulle kunnat amma att välja ersättning istället.5 De flesta länder följer WHO’s rekommendationer.

Även om den generella rekommendationen är att spädbarn ska ammas i minst sex månader, så kan dagens bebisar och föräldrar kan åtnjuta resultatet av många många års forskning och utveckling av modersmjölksersättning. De som inte ammar vara trygga med att de substitut som finns är de bästa som medicinsk forskning har att erbjuda.4

Referenser:

1: Spaulding M: Nurturing Yesterday’s Child: A Portrayal of the Drake Collection of Paediatric History. Philadelphia, BC Decker, 1991

2: Apple RD: Mothers and Medicine: A Social History of Infant Feeding. Madison, Wis., University of Wisconsin Press, 1987

3. Fomon SJ: Infant feeding in the 20th century: Formula and beikost. J Nutr 2001;131:409S

4. Schuman, A: A concise history of infant formula (twists and turns included). Contemporary Pediatrics 2003;2:91

5. WHO’s hemsida: https://www.who.int/health-topics/breastfeeding

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Om första tiden – med Fatma Guettou

Fatma är trebarnsmamman som bytte bana – från cancerforskare till att bygga bolag kring sin hobbyverksamhet, att sy dockor. Vi pratar om hur barn och föräldraledighet gjorde att hon omvärderade tillvaron, och om hur hon upplevt bebistiden.

WHO-koden

WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. UNNA stödjer detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.