Kombinera-amning-med-flaska

Kombinera amning med flaska – hur får man till det?

Det är ganska lätt att förstå de fördelar man tänker sig när man planerar för eller hoppas på att kunna mata lite mer flexibelt - dels med bröst och dels med flaska. Men vad kan hindren bestå i? Vi på Unna har hittat några av de vanligaste svårigheterna som nämns när delamning diskuteras.

Okej, du har fått igång amningen (grattis!) men vill ändå få sova nån gång då och då, ha lite flexibilitet, låta partnern ta ansvar osv. Jamen delamma då! Lätt som en plätt. Bara att slänga fram tutten ibland och flaskan ibland. Alla nöjda och såå enkelt. Eller inte.

Det kan verkligen vara lättare sagt än gjort – att kombinera amning med flaska. För många framstår det snarast som en utopi – omöjlig att uppnå. För många dimensioner som ska klaffa helt enkelt. Men samtidigt hävdar ju vissa att de fått det att funka, så vi vill försöka reda ut så mycket det går kring ämnet. Kanske kan det vara till någon hjälp på vägen mot din bästa lösning – eller kanske stärka dig i att vara förlåtande mot dig själv om det inte blir som du hade tänkt dig.

”Tuttförvirring”
Vissa kallar det flaskförvirring, men vi tycker tuttförvirring är ett roligare ord: Riskerar att uppstå för bebisen när den fått smak på flaskan. Kanske är det enklare att få i sig maten via flaskan och att bebisen då ’tappar sugen’ för bröstet. Förvirringen består alltså, enligt den här teorin, i att bebisen tappar bort de färdigheter den övat upp i att suga på bröstet när flaskan börjar erbjudas, som kanske innebär en lite annan teknik.

Pumpa, pumpa och pumpa lite till
Utbudet av bröstmjölken är ju helt beroende av efterfrågan. Alltså, har man som avsikt att amma måste produktionen hållas igång, antingen genom att bebisen äter från bröstet eller att mjölken pumpas ut. Sker ingetdera kommer mjölkproduktionen ganska snart att stanna av. På samma sätt kommer det att produceras ’för mycket’ om man till exempel pumpar ur mängder mellan amningar. Att hitta balans i amningen kan ta ett tag även om man helammar. Lägger man då till parametern att bebisen vissa måltider ska flaskmatas, kan det ju göra det svårare att hitta balans i det här med utbud. I de flesta fall behöver man pumpa (eller amma) några gånger per dag och per natt för att produktionen ska hållas.

Vägrar ta flaskan
Vissa hävdar att flaskan måste introduceras relativt tidigt (men kanske inte för tidigt för att störa etableringen av amningen?) för att bebisen ska vänja sig vid den och sedan kunna acceptera den. Har man provat och lyckats med flaska några gånger under bebisens första månader kan man några månader senare bli chockad när bebisen tvärvägrar flaskan. ”Det funkade ju när hen var 3 månader, varför skulle det inte funka nu vid 7 månader?”. Ja, här hävdar vissa att flaskträning behöver ske regelbundet för att det ska fungera. Andra slår fast att ”vissa bebisar tar inte flaska, punkt”.

Rädd för att min bebis kommer föredra flaskan
Återkommande nämner mammor att att de har fått höra att för tidig introduktion till flaskan kan göra barnet ’lat’ – att den inte längre kommer orka göra jobbet som det innebär att suga på bröstet när den lärt sig att det finns enklare sätt att få tag i maten – genom flaskan. ”Bröstet kräver mer tålamod av bebisen” säger vissa, men det finns ju å andra sidan flaskor som ska efterlikna amningen och rinna långsamt. För vissa verkar de funka hur bra som helst, och de menar att bebisen inte föredrar det ena framför det andra. För andra funkar det inte. Kom ihåg att det inte finns något rätt eller fel utan att allas situationer är olika; alla mammor är olika, alla bebisar är olika, och samspelen däremellan är olika.

Erfarenheter från delamning
När vi på Unna har frågat om erfarenheter från delamning kan det låta såhär:

”Kombinationen amning och flaska hat funkat toppen för oss! Vi bara introducerade flaskan när amningen kommit igång ordentligt och han köpte det utan problem och har för den skull inte slutat ta bröstet. Det jobbiga för mig är att jag får så ont i brösten om jag inte ammar tillräckligt ofta så har inte riktigt fått det att funka som avlastning på natten, men dagtid är det guld värt att kunna åka iväg kortare stunder och veta att pappan kan mata hemma!”

men också så här:

”Vi började introducera nappflaska efter en vecka på neonatalen. Jag var då helt slut av att ha pumpat och ammat var tredje timma dygnet runt utan att ha fått till någon viktökning på vår kille. Så fort han fick min mjölk i flaska så började han öka i vikt. Vi ammade och flaskmatade varje dag. Han blev aldrig ”förvirrad” av kombinationen, men med veckorna som gick så var det som om min kropp inte ville pumpa mer. Efter tre månader släppte brösten inte en droppe till pumpen längre. Så det finns sådana aspekter att ta höjd för med – det blir aldrig riktigt som man väntar sig”

En varm påminnelse
Det är lätt att – om man tycker att man lyckats bra med något – i efterhand skapa sig en sanning om att det var för att jag gjorde si eller så. Vi på Unna tycker att man ska vara ödmjuk inför att ekvationerna kanske inte alltid varit så enkla när det gäller bebistiden, och att saker inte behöver vara resultat av något du styrt över. Om man ser på utmaningarna med att ta hand om bebis så kan man kanske också vara mer förlåtande kring saker som man tycker att man ’inte lyckats’ med. Vill man ha tips är det såklart bra att få tips, men generella råd som inte utgår från dig och din situation, och än värre pekpinnar, skapar inte bättre föräldrar.

Dela inlägget

Relaterade inlägg

Vad är ekologisk livsmedelsproduktion?

Ekologisk produktion utmärker sig inom tre områden: 1. Hur man hanterar skadegörare och ogräs. 2. Hur man ser till att växter får tillräckligt med näring. 3. Vad man utfodrar djuren med och hur djuren hålls.

WHO-koden

WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. UNNA stödjer detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.