Fullkorn brukar lyftas fram som en av de viktigaste kostfaktorerna för en god hälsa – för vuxna. Det har visats minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa former av cancer. Även fibrer har en viktig roll i en hälsosam kost, bland annat genom att hålla magen igång och bidra till en god tarmflora.
Men visste du att fullkorn och fibrer även är bra även för små barn? Fullkorn och fibrer hjälper barns magar att fungera som den ska, främjar barnets tarmflora och bidrar med viktiga näringsämnen. I denna artikel går vi igenom vad som skiljer fullkorn från fibrer, hur stor mängd som är lagom för små barn- och varför det ibland kan vara klokt att trappa upp intaget successivt under barnets första levnadsår. Till sist får du praktiska tips på hur du smidigt kan introducera fullkorn och fibrer som en naturlig del av ditt barns kost.
Fullkorn finns i sädesslag som vete, råg, korn och havre. I fullkornsprodukter har hela spannmålet använts, även grodd och kli, till skillnad från “vita” mjölprodukter som vetemjöl, där grodd och kli siktas bort. Fullkornsprodukter innehåller därför inte bara mer fibrer utan också mer näring som järn och folat, samt antioxidanter och andra skyddande ämnen jämfört med de vita varianterna. Fullkorn hittar du i produkter som grovt bröd, knäckebröd och havregryn men även i fullkornsvarianter av pasta, bulgur, och matgryn.
Fibrer, eller kostfibrer som det också kallas, är en typ av kolhydrat som inte bryts ner vid matsmältningen. De transporteras istället vidare till tjocktarmen där de helt eller delvis bryts ner och fungerar som bränsle för tarmbakterierna som finns där. Fibrer spelar en viktig roll för en normal tarmfunktion och främjar tarmfloran genom att öka mängden av de goda tarmbakterierna som anses vara bra för hälsan. Fibrer finns i frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, bönor men också i fullkornsprodukter som bröd, gryn och flingor.
Bebisar får i sig fibrer via bröstmjölk eller via modersmjölksersättning. Bröstmjölken innehåller kostfibrer i form av oligosackarider, som fungerar som prebiotika åt de goda bakterierna i tarmen. Man kan säga att prebiotika matar, ger näring och stimulerar tillväxten av de hälsosamma bakterierna i tarmen. Många modersmjölksersättningar innehåller också prebiotiska fibrer som galaktooligosackarider (GOS) och/eller fruktooligosackarider (FOS), som båda är lösliga fibrer som finns naturligt i olika livsmedel. Dessa fibrer tillsätts i bröstmjölksersättning för att stödja barnets matspjälkning och tarmflora, men också för att göra avföringen mjukare och mer lik den hos ammade barn.
Unnas mjölkersättning (Steg 1, 2, och 3) är ekologiska och berikade med fibrer och probiotika för att hjälpa barnets matspjälkning och stimulera tarmfloran. Unnas modersmjölkersättning innehåller både galaktooligosackarider (GOS) och fruktooligosackarider (FOS) som stöttar bebisens matspjälkning, stimulerar tarmfloran och bidrar till normal avföring.
Unnas Välling & Gröt från 6 månader, baserad på havre och majs, innehåller cirka 1,8 g fibrer per portion. Unnas Välling & Gröt för barn från 12 månader är gjord på en bas av havre och graham, innehåller fullkorn och bidrar med cirka 2,7 g fibrer per portion.
Även små barn mår bra av att äta fullkorn och fibrer i lagom mängd, och det är fördelaktigt att de redan i samband med matintroduktionen lär sig att tycka om fullkornsprodukter. Vissa små magar är dock känsliga för mycket fibrer, detta gäller framför allt barn under två år. Det beror på att deras förmåga att ta hand om fibrer är begränsad. En del barn kan få lös mage om de får i sig för mycket fibrer, medan andra barn kan bli tröga i magen. Mängden fibrer som ett barn kan äta utan att det påverkar magen skiljer sig åt mellan olika barn – det gäller därför att hitta rätt mängd genom att prova sig fram.
Det finns ingen generell rekommendation om att undvika att ge fullkornsprodukter till barn under ett år, men introduktion av fullkornsprodukter eller andra fiberrika livsmedel behöver ske i barnets takt. Om du märker att barnet blir trögt eller lös i magen är det bra att minska mängden fullkorn och fibrer, och sedan prova att öka mängderna långsamt igen.
Eftersom små barn behöver mycket näring, är det viktigt att maten de äter är näringstät. Fullkornsprodukter innehåller generellt mer näring, men ett högt fiberintag kan göra att barnet blir mätt innan det fått i sig tillräckligt med energi och näringsämnen från annan mat. För att det ska bli en lagom mängd fibrer för de små, är det bra att variera mellan fullkorn och mindre fiberrika livsmedel under hela förskoleåldern.
Vid matintroduktion och vid val av gröt för barn under ett år är det klokt att börja med en barngröt med mindre fiberinnehåll. Barngröt är en basvara hos många familjer och eftersom barns magar reagerar olika på fullkorn och fibrer kan det vara lämpligt att börja med en variant som inte är alltför fiberrik. Unnas Välling & Gröt från 6 månader är ett bra val vid matintroduktion då den är gjord på havre och majs med lägre fiberhalt, jämfört med Unnas Välling & Gröt från 12 månader som innehåller både mer fibrer och fullkorn.
Genom att börja med en gröt med låg fiberhalt för de allra minsta kan du sedan i barnets egen takt introducera andra fullkorns- och fiberrika livsmedel.
Referenser:
Livsmedelsverket. (21 mars 2025). Barn 1 till 2 år.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/barn-1-2-ar
Livsmedelsverket. (21 mars 2025). Fibrer.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fibrer
Livsmedelsverket. (21 mars 2025). Fullkorn.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/fulkorn
Livsmedelsverket. (21 mars 2025). Spädbarn
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/spadbarn
Rikshandboken. (21 mars 2025). Stödja och informera om bröstmjölksersättning.
Att mata sin bebis med mjölkersättning kan väcka många frågor, särskilt när det gäller hur mycket barnet egentligen behöver. Många föräldrar undrar över den rätta mängden, hur ofta måltiderna ska ske och hur man kan vara säker på att ens bebis får i sig tillräckligt med näring. Ersättningen kan ju vara spädbarnets enda näringskälla, om hen inte ammas, och det är helt naturligt att vilja försäkra sig om att barnet mår bra och växer som det ska.
Vill du ge flaska men har en bebis som inte vill eller verkar förstå hur den ska göra kan det kännas otroligt frustrerande. Men oroa dig inte – det finns lösningar! Med rätt approach, tålamod och några smarta knep kan du hjälpa din lilla att acceptera flaskan.
WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. UNNA stödjer detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.
