Att börja med vanlig mat är ofta en spännande tid för både barn och föräldrar. Matintroduktion är en individuell process där barnets intresse, nyfikenhet och utveckling får styra. Men hur vet man egentligen när det är dags att börja testa mat och vad passar att börja med?
De första sex månaderna
Under bebisens första sex månaderna rekommenderas enbart amning, och därefter kan man börja introducera mat samtidigt som amningen fortsätter. Amningen rekommenderas att fortsätta, gärna upp till ett år eller så länge mamma och barn önskar. Bröstmjölken ger all näring som barnet behöver för att växa och utvecklas under de första sex månaderna, med undantag för D-vitamin som behöver tillsättas i form av D-droppar.
För barn och föräldrar som inte kan eller vill amma, finns det modersmjölkersättning som bidrar med all energi och näring som barnet behöver under de sex första månaderna. Modersmjölkersättning är framtagen för att efterlikna bröstmjölkens innehåll av näringsämnen så mycket som möjligt. Det finns olika varianter av ersättningar- och via din barnavårdscentral (BVC) ska du kunna få råd och stöttning kring flaskmatning. Är du nyfiken på Unnas ekologiska och svenskproducerade ersättning – klicka här!
Barn som visar intresse för mat tidigt
Runt sex månaders ålder är det dags att börja introducera vanlig mat, men vissa barn visar ett intresse för mat tidigare än så. Enligt Livsmedelsverket kan man tidigast vid 4 månaders ålder låta barnet smaka på pyttesmå smakprov, även kallade för smaksensationer. Om ditt barn är nyfiket på mat innan 6 månaders ålder, kan du erbjuda en liten mängd av familjens mat, ungefär ett kryddmått, och låta barnet smaka från ditt finger. Kom ihåg att smaksensationerna ska vara just små provsmak, för att inte konkurrera med amning eller ersättning. Visar barnet inget tidigt intresse för mat kan du vänta tills barnet är 6 månader.
Vid 6 månader — dags att låta barnet utforska vanlig mat
Från 6 månaders ålder är rekommendationen att börja erbjuda vanlig mat. Att börja med mat är en individuell resa där barnets nyfikenhet, intresse och utveckling får visa vägen. Inledningsvis handlar matintroduktion om att lekfullt testa nya smaker och konsistenser, men också på att öva äta från en sked och lära sig att tugga. Att lära sig att äta kan ta tid, och det är bra att fortsätta att amma eller ge bröstmjölksersättning under den här perioden. Eftersom bröstmjölk och ersättning bidrar med mycket näring och energi behöver du som förälder inte vara orolig om matintroduktionen går långsamt framåt. Kom ihåg att alla barn är olika, en del barn är nyfikna på mat och vill testa nya smaker direkt, medan andra inte är de minsta intresserade i början.
Smakresan börjar – vad kan barnet prova?
Det finns inget rätt eller fel när det gäller vilken typ av mat man börjar med. Du behöver inte heller introducera ett livsmedel i taget, utan kan med fördel låta barnet prova olika livsmedel. Till en början går det bra att erbjuda små smakprov från familjens mat – det gör inget om maten innehåller lite salt vid små smakprov. Det viktigaste är att maten har en mjuk konsistens så att barnet inte riskerar att sätta i halsen. Du kan till exempel erbjuda mosade rotfrukter och grönsaker, eller kokt, mosad eller mixad fisk, kyckling, linser och bönor eller barngröt.
Vissa livsmedel ska undvikas första året. Du kan läsa mer om vilka livsmedel små barn bör undvika på Livsmedelsverkets hemsida.
Erbjud nya smaker många gånger
Under barnets första år finns det en fantastisk möjlighet att introducera många olika smaker och lägga grunden för goda matvanor. Forskning visar faktiskt att genom att börja introducera flera olika smaker och konsistenser tidigt, så ökar chansen att barnet kommer att äta mer varierat senare i livet.
Att vänja barnet vid nya smaker är en spännande resa som ofta kräver både tålamod och tid. Barn har redan från födseln en förkärlek för söt och fet mat, och söta livsmedel brukar ofta vara omtyckta. Därför kan det vara smart att börja med att introducera mat med mer komplexa och beska smaker som broccoli, blomkål, eller lingon. Eftersom barn redan har en förkärlek till sött kan det vara klokt att vänta med att erbjuda livsmedel med söt smak, som fruktpuréer till dess att andra smaker har accepterats.
Nya smaker behöver ofta erbjudas många gånger, grimaserar barnet, får kväljningar eller spottar ut, behöver det inte betyda att barnet ogillar maten. Barnet kan behöva testa ny mat, fler gånger innan den accepterar den. Ge inte upp, fortsätt att prova, förr eller senare brukar barnet våga smaka och hitta sina favoriter.
Öka mängderna succesivt
När du börjar introducera vanlig mat är det viktigt att låta barnet vänja sig i sin egen takt. Börja med små mängder och öka successivt, tills maten så småningom kan ersätta ett helt mål med bröstmjölk eller ersättning.
Alla barn är olika, vissa går snabbt över till vanlig mat, medan andra barn vill fortsätta med amning eller ersättning under en längre period. Det finns inget rätt eller fel sätt, så utgå från barnets signaler och behov.
Mat med mer tuggmotstånd
När barnet är runt 8 månader, eller tidigare om det är redo, är det bra att börja introducera mat med lite mer tuggmotstånd och grövre konsistens. Grovhackad eller riven mat brukar fungera bra. Om barnet sitter stadigt, kan greppa saker och sträcker sig efter maten, är det ett utmärkt tillfälle att erbjuda plockvänlig mat i bitar. Det hjälper barnet att öva på att föra maten till munnen och på att sönderdela och tugga maten.
Om man vill, kan man även erbjuda mat att suga och gnaga på. Det är viktigt att erbjuda tillräckligt stora och fasta bitar så att barnet inte kan få loss bitar av mat som kan fastna i halsen. Även om barnet inte har tänder så kan mat som erbjuder mycket motstånd ändå bidra till att utveckla barnets ätförmåga, Exempelvis en stor mangokärna eller en stor skalad morot.
Låt barnet utforska maten
Vissa barn gillar inte att bli matad med sked och kan visa ointresse för att äta. Du som förälder kan låta barnet vara mer delaktig i måltiden genom att ladda skeden med mat som barnet sedan kan föra till munnen på egen hand. Att låta barnet få kladda, känna och hålla i maten själv är ofta positivt för ätutvecklingen. Låt barnet utforska maten med alla sinnen.
Gröt och välling det första året
Järn är ett viktigt näringsämne som små barn kan ha svårt att få tillräckligt av. Små barn har ett stort behov av järn och vid ungefär 6 månaders ålder börjar barnets medfödda järnförråd att minska, och behöver fyllas på via maten. Därför rekommenderar Livsmedelsverket järnberikad barngröt och välling till barn under ett år. En portion berikad pulvergröt eller välling innehåller cirka en tredjedel av ett litet barns dagliga behov av järn. Läs mer om Unnas välling-och gröt här!
Vid introduktion av gröt eller välling, är det bra att göra det steg för steg. Börja med några teskedar om dagen för att låta barnet vänja sig vid den nya smaken och konsistensen. När det känns tryggt och barnet visar intresse, kan du gradvis öka mängden. En portion berikad barngröt är en näringskomplett måltid som passar bra som frukost, mellanmål och/eller till kvällsmål. Servera gärna gröten med mosad/hackad frukt eller bär anpassat efter barnets ålder.
Det brukar rekommenderas att gröt- eller vällingmåltiderna inte blir fler än tre stycken per dag. Detta för att barnet också behöver träna på att äta annan typ av mat, möta andra smaker och tugga mat med fastare konsistenser.
1. Följ barnets nyfikenhet och utveckling
Börja med mat när barnet visar intresse. Rekommendationen för matintroduktion är runt 6 månaders ålder, men små smakprov (smaksensationer) kan erbjudas redan vid 4 månader om barnet är nyfiket.
2. Börja smått och öka mängden successivt
Starta med små mängder mat, till exempel ett kryddmått, och öka mängden succesivt. Fortsätt att amma eller ge ersättning parallellt under övergången till vanlig mat.
3. Erbjud nya smaker många gånger
Introducera olika smaker och konsistenser för att främja en varierad kost på sikt. Nya smaker kan behöva erbjudas flera gånger innan barnet vänjer sig, ge inte upp om barnet rynkar på näsan i början!
4. Träna på att tugga och äta själv
När barnet sitter stadigt och visar intresse, kan du erbjuda mat med mer tuggmotstånd och plockvänliga bitar. Låt barnet utforska maten med händerna och försök uppmuntra självständigt ätande, även om det blir kladdigt.
5. Satsa på järnrika måltider
Små barn har ett stort järnbehov, så det är viktigt att maten innehåller järn. Berikad barngröt eller välling är bra alternativ, men komplettera gärna med järnrika livsmedel som kött, bönor, linser eller tofu.
Referenser:
Livsmedelsverket. (18 Juni 2025). Spädbarn
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/spadbarn
Rikshandboken Barnhälsovården. (18 Juni 2025). Matintroduktion.
https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/mat-och-dryck—oversikt/matintroduktion
Att mata sin bebis med mjölkersättning kan väcka många frågor, särskilt när det gäller hur mycket barnet egentligen behöver. Många föräldrar undrar över den rätta mängden, hur ofta måltiderna ska ske och hur man kan vara säker på att ens bebis får i sig tillräckligt med näring. Ersättningen kan ju vara spädbarnets enda näringskälla, om hen inte ammas, och det är helt naturligt att vilja försäkra sig om att barnet mår bra och växer som det ska.
Amning är en central del av bebistiden för många föräldrar. Oavsett om det fungerar bra eller inte har man ofta många funderingar kring hur man ska göra och vad som är bäst. I denna guide går vi igenom allt om amningens längd, hur rekommendationerna ser ut och vad som kan påverka.
WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna. UNNA stödjer detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.
