Att börja med vanlig mat är en spännande tid för både barn och föräldrar. Matintroduktion är en individuell process där barnets intresse, nyfikenhet och utveckling får styra takten. Men hur vet man när det är dags att börja, och vad passar att börja med? Här går vi igenom allt du behöver veta, steg för steg.
När är det dags att börja med mat?
De första sex månaderna
Under barnets första sex månader rekommenderas enbart amning, och därefter kan du börja introducera mat samtidigt som amningen fortsätter, gärna upp till ett år eller så länge du och barnet vill. Bröstmjölken ger all näring barnet behöver de första sex månaderna, med undantag för D-vitamin som behöver tillsättas i form av D-droppar.
För den som inte kan eller vill amma finns modersmjölksersättning, som ger all energi och näring barnet behöver under de första sex månaderna. Ersättningen är framtagen för att efterlikna bröstmjölkens näringsinnehåll så mycket som möjligt. Via din barnavårdscentral (BVC) får du råd och stöd kring flaskmatning.
Barn som visar intresse tidigt
Runt sex månaders ålder är det dags att börja introducera vanlig mat, men vissa barn visar intresse tidigare. Enligt Livsmedelsverket kan du tidigast vid fyra månaders ålder låta barnet smaka pyttesmå smakprov, så kallade smaksensationer. Om barnet är nyfiket före sex månaders ålder kan du erbjuda en liten mängd av familjens mat, ungefär ett kryddmått, från ditt finger. Smaksensationerna ska vara just små provsmak, så att de inte konkurrerar med amning eller ersättning. Visar barnet inget tidigt intresse kan du vänta tills det är sex månader.
Vid sex månader, dags att utforska vanlig mat
Från sex månaders ålder är rekommendationen att börja erbjuda vanlig mat. Inledningsvis handlar det om att lekfullt testa nya smaker och konsistenser, men också om att öva på att äta från sked och att tugga. Att lära sig äta tar tid, och det är viktigt att fortsätta med bröstmjölk eller ersättning under perioden, mjölken är fortfarande en viktig näringskälla för barnet. Eftersom mjölken bidrar med mycket näring och energi behöver du inte oroa dig om introduktionen går långsamt. Alla barn är olika: en del vill testa nya smaker direkt, andra är inte det minsta intresserade i början.
Mjölken är fortfarande viktig under första året
Även när barnet börjar äta vanlig mat är mjölken en viktig del av kosten under hela första året. Fortsätt gärna att amma, eller ge tillskottsnäring (Steg 2) som komplement om du inte ammar. Livsmedelsverket rekommenderar att amning eller ersättning fortsätter under barnets första år, och WHO rekommenderar fortsatt amning upp till två års ålder eller längre, parallellt med lämplig mat. Den vanliga maten ersätter alltså inte mjölken på en gång, utan kompletterar den steg för steg.
Ekologisk mjölkbaserad näring som komplement till maten när du inte ammar. Läs mer
Smakresan, vad kan barnet prova?
Börja brett och mjukt
Det finns inget rätt eller fel när det gäller vad man börjar med, och du behöver inte introducera ett livsmedel i taget. Till en början går det bra att erbjuda små smakprov från familjens mat, det gör inget om maten innehåller lite salt vid små smakprov. Det viktigaste är att maten har en mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen. Du kan till exempel erbjuda mosade rotfrukter och grönsaker, eller kokt och mosad fisk, kyckling, linser, bönor eller barngröt.
Vissa livsmedel bör undvikas det första året. Du kan läsa mer om vilka på Livsmedelsverkets hemsida.
Erbjud nya smaker många gånger
Under barnets första år har du en fin möjlighet att introducera många smaker och lägga grunden för goda matvanor. Forskning visar att barn som tidigt får prova flera smaker och konsistenser oftare äter varierat senare i livet.
Barn har redan från födseln en förkärlek för söt och fet mat. Därför kan det vara smart att börja med mer komplexa och beska smaker som broccoli, blomkål eller lingon, och vänta lite med söta livsmedel som fruktpuréer tills andra smaker har accepterats.
Nya smaker behöver ofta erbjudas många gånger. Grimaserar barnet, får kväljningar eller spottar ut betyder det inte att barnet ogillar maten, det kan behöva testa fler gånger innan det vågar. Ge inte upp, förr eller senare hittar barnet sina favoriter.
Öka mängderna successivt
När du börjar introducera vanlig mat är det viktigt att låta barnet vänja sig i sin egen takt. Börja med små mängder och öka successivt, tills maten så småningom kan ersätta ett helt mål bröstmjölk eller ersättning. Vissa barn går snabbt över till vanlig mat, andra vill fortsätta amma eller ta ersättning längre. Utgå från barnets signaler och behov.
Mat med mer tuggmotstånd
När barnet är runt åtta månader, eller tidigare om det är redo, är det bra att börja erbjuda mat med lite mer tuggmotstånd och grövre konsistens. Grovhackad eller riven mat brukar fungera bra. Sitter barnet stadigt, kan greppa och sträcker sig efter maten är det ett utmärkt tillfälle att erbjuda plockvänlig mat i bitar. Det hjälper barnet att föra maten till munnen och att tugga.
Vill du kan du också erbjuda mat att suga och gnaga på. Erbjud då tillräckligt stora och fasta bitar så att barnet inte kan få loss delar som fastnar i halsen, till exempel en stor skalad morot. Även utan tänder utvecklar barnet sin ätförmåga av mat som ger motstånd.
Låt barnet utforska maten
Vissa barn gillar inte att bli matade med sked. Då kan du låta barnet vara mer delaktigt genom att ladda skeden med mat som barnet själv för till munnen. Att få kladda, känna och hålla i maten är ofta positivt för ätutvecklingen. Låt barnet utforska maten med alla sinnen.
Gröt och välling det första året
Järn är ett viktigt näringsämne som små barn kan ha svårt att få i sig tillräckligt av. Vid ungefär sex månaders ålder börjar barnets medfödda järnförråd minska och behöver fyllas på via maten. Därför rekommenderar Livsmedelsverket järnberikad barngröt och välling till barn under ett år. En portion berikad pulvergröt eller välling innehåller cirka en tredjedel av ett litet barns dagliga järnbehov.
Introducera gröt eller välling steg för steg. Börja med några teskedar om dagen så att barnet får vänja sig vid smak och konsistens, och öka mängden gradvis när det känns tryggt. En portion berikad barngröt är en näringskomplett måltid som passar som frukost, mellanmål eller kvällsmål. Servera gärna med mosad eller hackad frukt och bär anpassat efter barnets ålder. Vill du piffa gröten lite extra kan du testa vår krämiga gröt med äppelmos.
Låt gröt- eller vällingmåltiderna inte bli fler än tre per dag, så att barnet också får träna på annan mat, möta andra smaker och tugga fastare konsistenser.
5 tips vid matintroduktion
1. Följ barnets nyfikenhet och utveckling. Börja med mat när barnet visar intresse. Rekommendationen är runt sex månaders ålder, men små smakprov kan erbjudas redan vid fyra månader om barnet är nyfiket.
2. Börja smått och öka successivt. Starta med små mängder och öka mängden successivt. Fortsätt att amma eller ge ersättning parallellt under övergången.
3. Erbjud nya smaker många gånger. Nya smaker kan behöva erbjudas flera gånger innan barnet vänjer sig, ge inte upp om barnet rynkar på näsan i början.
4. Träna på att tugga och äta själv. Låt barnet utforska maten med händerna och uppmuntra självständigt ätande, även om det blir kladdigt.
5. Satsa på järnrika måltider. Berikad barngröt eller välling är bra alternativ, komplettera gärna med järnrika livsmedel som kött, bönor, linser eller tofu.
Referenser:
Livsmedelsverket. Spädbarn.
Rikshandboken Barnhälsovården. Matintroduktion.
Världshälsoorganisationen (WHO). Infant and young child feeding.
